Sanering eller desinficering - vad är skillnaden?
Vi lever för närvarande i en osäker tid, med en pandemi som dominerar vardagen. Eftersom korrekt rengöring minskar spridningen av coronaviruset COVID-19 är det mer fokus på kraften i rent än någonsin. En av de många frågor som ställs är: ska vi sanera eller desinficera?
Först och främst, hur sprids COVID-19-viruset?
I nuläget verkar det som att coronaviruset främst sprids från person till person. Detta kan ske när människor är i nära kontakt med varandra. När en smittad person hostar eller nyser bildas droppar. Dessa droppar kan andas in eller hamna i munnen eller näsan på personer i närheten. Detta förklarar varför det är så viktigt med social distansering.
Ett annat sätt som coronaviruset sprids på är genom kontakt med infekterade ytor eller föremål. Det är möjligt för en person att få covid-19 genom att röra vid en yta eller ett föremål som har viruset på sig och sedan röra vid sin egen mun, näsa eller ögon.
Hur länge kan viruset överleva på olika ytor?
- 3 timmar i luften
- 4 timmar på koppar
- 24 timmar på kartong
- 48-72 timmar på plast och rostfritt stål
Naturligtvis är rengöring och hygien viktigt. Tvätta händerna med vatten och tvål i minst 20 sekunder varje gång du har rört vid något utanför hemmet (även när du tar emot paket).
Varför grundläggande rengöring inte räcker längre
Det är viktigt att notera att grundrengöring av en yta (borttagning av damm, smuts och skräp) fortfarande innebär en risk för korskontaminering. Utan rätt rengöringsutrustning och rengöringsmedel kan du sprida sjukdomar även om det inte finns något bakteriedödande medel. Vi rekommenderar att du först rengör den synliga smutsen och sedan desinficerar eller desinficerar.
När bör vi desinficera?
Sanering är ett steg upp från rengöring. Det avlägsnar upp till 99,99 % av skadliga bakterier på mindre än 30 sekunder och minskar risken för infektion. Desinficering är avsett att minska, inte döda, förekomsten och tillväxten av svampar, bakterier och virus.
Generellt sett är det bäst att välja desinficering för rengöring av ytor som (vanligtvis) inte kommer i kontakt med farliga bakterier, eller ytor som inte behöver en stark kemisk behandling. Därför används desinficering ofta för matlagningsredskap, ytor där livsmedel bereds och föremål som barn kommer i nära kontakt med, t.ex. leksaker.
När ska vi desinficera?
Desinficering dödar alla bakterier på ytor och minskar risken för kontaminering ytterligare. Men medan desinficering tar upp till 30 sekunder tar desinficering ofta mycket längre tid (kontrollera kontakttiden för det rengöringsmedel du använder).
Desinfektion används bäst på ytor där man rör vid mycket, t.ex. dörrhandtag, fjärrkontroller, strömbrytare och tangentbord (observera att det rekommenderas att rengöra en telefon med mikrofiber för att förhindra att skärmen skadas). Det är alltid rekommenderat att desinficera ytor och föremål som kommer i kontakt med kroppsvätskor, t.ex. sjukhusrum, sanitära utrymmen och sanitära möbler (t.ex. toaletter, handfat och duschar).
Desinficering eller sanering?
Kort sagt syftar både sanering och desinfektion till att minska korskontaminering genom att döda bakterier på ytor. Desinficering dödar fler bakterier än desinficering och är därför något effektivare, särskilt när det gäller virus och svamp. Oavsett vilken metod du använder ska du inte underskatta kraften i rent.
